En helg i GBG
Klockan sex på fredagsmorgonen bar det av. Ca fem timmar med sommarmusik (och någon felkörning) senare var vi framme hos Pia, och vid halv två knallade vi iväg till Liseberg. Dagen flöt på som den skulle med stekhett väder, godis, kebab och karuseller. Jag vann en paradisask, men Pias dotter Jennifer vann en monster-toblerone och min lycka var förstörd..
På kvällen tog jag och svärmor (Joanna) varsitt gammeldags kort, svindyrt men jättekul! När vi kom hem fick jag och Stoffe en bastu att sova i, eftersom vi inte visste hur man öppnade fönstret...
På lördagen vaknade jag vid halv åtta och var därför den enda som var uppe. Vid tiotiden gick vi ut och shoppade. Det var REA överallt och jag svor på att ha hamnat i himmelriket. Ett McDonaldsbesök, ett par skor, en kjol, ett hårband och fyra klänningar senare drog vi oss hemåt för att dega lite.
Jamie (Pias son, 9 år) fick sminka mig och Joanna. På mig tog han alldeles för mycket eyeliner, men gjorde annars ett mycket bra jobb. Joanna, till skillnad från mig, tvättade inte bort Jamies verk utan bättrade bara på det lite. Jamie kan vara väldigt jobbig, eftersom han aldrig slutar prata, men han har ett hjärta av guld. I varje affär hade han dragit med mig till sminkavdelningen för att informera mig om vilken mascara som var bra och vilka ögonskuggor han tyckte var fina. Det är inte vanligt för en 9-årig pojke.
I alla fall så åt vi och sen åkte vi som har åldern inne iväg för att ta pulsen på Göteborg. Det var het. Jättehet! Trots hyffsad lättkläddhet svettades man som bara den.
På kvällen blev det tydligen kyligt, men det kände inte jag av efter öl, drinkar och en irish coffey. På söndagsmorgonen vaknade jag upp och var förkyld. Något som jag är även nu. När alla vaknat och ätit frukost så åkte vi till havet. Jag och svärmor badade upp till låren, medan Jennifer, Jamie och Bella (Stoffes lillasyster) badade helt. Jag löste lite korsord i skuggan och njöt av sommarvärmen, lukten av hav (Det lilla jag kunde känna med min förkylning) och det goda sällskapet.
När vi äntligen fått upp Jamie ur havet åkte vi tillbaka till Pia och gjorde raggmunk. Något som hennes yngre barn aldrig smakat förut. Det har tydligen bara varit när Joanna varit på besök som det har gjorts raggmunk. Gott var det i alla fall. Men innan maten började lagas gjorde vi en otrevlig upptäckt. Min paradisask låg tömd på golvet. Jag sörjer inte chokladen, utan hunden som åt den. En nästan full chokladask är inte bra för en hundmage. De ringde vetrinären som tipsade om senap som man smetade på hundens tunga. Först tyckte Jade om senapen. Efter en halv flaska senap eller så, hade hon fortfarande inte kräkts. Vi vet fortfarande inte hur det gick. Men Joanna hade fått ett sms där det stod att något fruktansvärt hänt. Vi vet inte om det var hunden. Det får vi kanske reda på sen.
Nog med sorgligeheter nu. Inte för att jag är sådär jättemunter, men vad gör man? Jag har precis petat i mig glass med hemmagjord blåbär- och mangosås. Det var i alla fall något gott.
Nu orkar jag inte skriva mer. Ska nog titta lite på tv.
Auf Wiedersehen!
På kvällen tog jag och svärmor (Joanna) varsitt gammeldags kort, svindyrt men jättekul! När vi kom hem fick jag och Stoffe en bastu att sova i, eftersom vi inte visste hur man öppnade fönstret...
På lördagen vaknade jag vid halv åtta och var därför den enda som var uppe. Vid tiotiden gick vi ut och shoppade. Det var REA överallt och jag svor på att ha hamnat i himmelriket. Ett McDonaldsbesök, ett par skor, en kjol, ett hårband och fyra klänningar senare drog vi oss hemåt för att dega lite.
Jamie (Pias son, 9 år) fick sminka mig och Joanna. På mig tog han alldeles för mycket eyeliner, men gjorde annars ett mycket bra jobb. Joanna, till skillnad från mig, tvättade inte bort Jamies verk utan bättrade bara på det lite. Jamie kan vara väldigt jobbig, eftersom han aldrig slutar prata, men han har ett hjärta av guld. I varje affär hade han dragit med mig till sminkavdelningen för att informera mig om vilken mascara som var bra och vilka ögonskuggor han tyckte var fina. Det är inte vanligt för en 9-årig pojke.
I alla fall så åt vi och sen åkte vi som har åldern inne iväg för att ta pulsen på Göteborg. Det var het. Jättehet! Trots hyffsad lättkläddhet svettades man som bara den.
På kvällen blev det tydligen kyligt, men det kände inte jag av efter öl, drinkar och en irish coffey. På söndagsmorgonen vaknade jag upp och var förkyld. Något som jag är även nu. När alla vaknat och ätit frukost så åkte vi till havet. Jag och svärmor badade upp till låren, medan Jennifer, Jamie och Bella (Stoffes lillasyster) badade helt. Jag löste lite korsord i skuggan och njöt av sommarvärmen, lukten av hav (Det lilla jag kunde känna med min förkylning) och det goda sällskapet.
När vi äntligen fått upp Jamie ur havet åkte vi tillbaka till Pia och gjorde raggmunk. Något som hennes yngre barn aldrig smakat förut. Det har tydligen bara varit när Joanna varit på besök som det har gjorts raggmunk. Gott var det i alla fall. Men innan maten började lagas gjorde vi en otrevlig upptäckt. Min paradisask låg tömd på golvet. Jag sörjer inte chokladen, utan hunden som åt den. En nästan full chokladask är inte bra för en hundmage. De ringde vetrinären som tipsade om senap som man smetade på hundens tunga. Först tyckte Jade om senapen. Efter en halv flaska senap eller så, hade hon fortfarande inte kräkts. Vi vet fortfarande inte hur det gick. Men Joanna hade fått ett sms där det stod att något fruktansvärt hänt. Vi vet inte om det var hunden. Det får vi kanske reda på sen.
Nog med sorgligeheter nu. Inte för att jag är sådär jättemunter, men vad gör man? Jag har precis petat i mig glass med hemmagjord blåbär- och mangosås. Det var i alla fall något gott.
Nu orkar jag inte skriva mer. Ska nog titta lite på tv.
Auf Wiedersehen!
Niornas avslutning, diktad
Ännu en jobbkväll avslutad. Ikväll var det niornas avslutning och som jag väntat mig så slutade kvällen i tårar för väldigt många. Trots det så var stämningen på topp, hos niorna vill säga. Vi andra hade väl måttligt roligt. Det fanns inte så mycket att göra, så jag skrev en dikt på rim som jag tänkte publicera här och nu:
"Avslutning för årskurs nio,
de beter sig som om de vore tio,
spiller vatten på min bar,
tills det inte finns något vatten kvar.
Dansar höga på cola,
hur ska de någonsin spriten tåla?
Vakten ser bister ut,
undrar nog när kvällen är slut.
Alla är fina, men luktar svett,
har nog hoppat bort allt vett.
Någon gråter i ett hörn,
har nog på dansgolvet fått sig en törn,
eller så kommer hon sakna sina vänner,
bara hon vet vad hon känner.
Frida blixt gör sig cool,
jag vill ha en stol,
trött på att stå som ett jävla jon,
dessutom har jag sten i skon.
Sluta vara sentimentala och bara gå,
Jag vill hem och sova få."
Vissa ritar när de har tråkigt, vissa leker med pennor, viker papper, dricker kaffe, pratar eller äter.
När jag har tråkigt, så skriver jag oseriösa dikter på rim..
Veronica, som jag jobbade med idag, tyckte att jag skulle lägga ut mina skapelser i en blogg. Jag tänkte, att eftersom jag redan har en så kan jag ju lägga ut dem här. De är inte direkt extraordinära eller jättebra, eller ens jätteroliga. Det är nog mest för skojs skull. Utfyllnad är alltid trevligt.
Just nu sitter jag hos Stoffe och äter grissini, eller brödpinnar som det heter på ren svenska. De blev över efter middagen. Han sitter just nu och tittar på Dragonball.. hmm... Ingen kommentar till det..
Nu ska jag sova, klockan är halv två.
Over and out!
"Avslutning för årskurs nio,
de beter sig som om de vore tio,
spiller vatten på min bar,
tills det inte finns något vatten kvar.
Dansar höga på cola,
hur ska de någonsin spriten tåla?
Vakten ser bister ut,
undrar nog när kvällen är slut.
Alla är fina, men luktar svett,
har nog hoppat bort allt vett.
Någon gråter i ett hörn,
har nog på dansgolvet fått sig en törn,
eller så kommer hon sakna sina vänner,
bara hon vet vad hon känner.
Frida blixt gör sig cool,
jag vill ha en stol,
trött på att stå som ett jävla jon,
dessutom har jag sten i skon.
Sluta vara sentimentala och bara gå,
Jag vill hem och sova få."
Vissa ritar när de har tråkigt, vissa leker med pennor, viker papper, dricker kaffe, pratar eller äter.
När jag har tråkigt, så skriver jag oseriösa dikter på rim..
Veronica, som jag jobbade med idag, tyckte att jag skulle lägga ut mina skapelser i en blogg. Jag tänkte, att eftersom jag redan har en så kan jag ju lägga ut dem här. De är inte direkt extraordinära eller jättebra, eller ens jätteroliga. Det är nog mest för skojs skull. Utfyllnad är alltid trevligt.
Just nu sitter jag hos Stoffe och äter grissini, eller brödpinnar som det heter på ren svenska. De blev över efter middagen. Han sitter just nu och tittar på Dragonball.. hmm... Ingen kommentar till det..
Nu ska jag sova, klockan är halv två.
Over and out!
Mitt sommarlov ...
Mitt sommarlov är här nu. Inte för att jag kan säga att jag gjort så mycket innan, men det är principen som gäller. Jag fick i alla fall godkänt på hemtentan (Högsta betyget som gick att få var VG), något som jag i vanliga fall skulle vara ganska missnöjd med, men eftersom det var min första kurs på universitetet så kan jag låta det passera. Läraren sade att det var svårt att tro att det var första gången jag skrev ett arbete som det här, så jag kan allt känna mig lite stolt.
Idag känner jag mig lite halvkrasslig. Halsen värker trots tre koppar te med honung. Det är typiskt att jag ska bli sjuk nu, när jag ska jobba både imorgon och på lördag. Imorgon är det niornas avslutningsmiddag som gäller och på lördag så är det Nicoles systers bröllop. Det är jag faktiskt lite nervös över, trots att jag jobbat på bröllop förut. Det går nog bra...
I söndags ringde min mobil vid nio-tiden på kvällen. Jag såg att det var Julia och fick direkt fjärilar i magen. Jag visste redan innan jag svarade att det var dags nu. De var på väg till BB! Värkarna hade startat mitt på dagen utan att gå över, så nu skulle det faktiskt hända!
Morgonen efter ringde hemtelefonen vid 8-tiden. Det var en man som svarade i andra änden. Jag hade ingen aning om vem det var, vilket kanske hördes på mitt tonfall, eftersom han frågade "Du vet inte vem det är va?". Det var Peder. Allt hade gått bra och nu är lilla Iselilja född. Han lät så harmonisk och lugn att det inte var konstigt att jag inte kände igen rösten. Något hade förändrats. Han hade blivit pappa.
Iselilja väger 2,8 kg och är 46 cm lång. Hon var lite liten, men det skulle inte vara någon fara. Julia var trött, men sade att det gick ganska snabbt och förstod inte alls vad folk hetsar upp sig för. Det var inte så farligt som hon trott.
Idag ska de antagligen åka hem från BB.
Igår frågade mamma ifall jag var gravid. Jag ansåg inte att frågan ens var värd att svara på så jag tittade bara på henne. Det var en bebis på tv och jag sa ååh. Det var inte ett "ååh vad söt" ååh, utan mer ett "ååh, vad röd och sjuk den såg ut" ååh. Mamma misstolkade mitt ååh. Lätt hänt eftersom jag är väldigt förtjust i bebisar just nu. Det är svårt att inte bli påverkad när så många i ens omgivning har småbarn. Mamma om du läser det här så föreslår jag att du även läser mitt första inlägg. Skrolla ner så kommer du dit.
Jag är helt enkelt inte i det stadiet i livet där jag är redo för barn. Jag bor hemma, har ingen stor inkomst, inget vettigt jobb, ingen utbildning som kan ge mig ett vettigt jobb, jag har inte sett Paris eller London, jag har inte gått på krogen i Köpenhamn, jag har inte gjort en spontanresa till Göteborg eller Stockholm bara för att det är kul, jag har inte upptäckt mig själv tillräckligt, jag har inte utmanat mig själv tillräckligt, jag har inte bott i en storstad i en pytteliten etta för skyhög hyra och fått ett gigantiskt studielån och jag har inte tröttnat på ppiller än.
Så det så!
Over and out.
Första bilden på Iselilja
Idag känner jag mig lite halvkrasslig. Halsen värker trots tre koppar te med honung. Det är typiskt att jag ska bli sjuk nu, när jag ska jobba både imorgon och på lördag. Imorgon är det niornas avslutningsmiddag som gäller och på lördag så är det Nicoles systers bröllop. Det är jag faktiskt lite nervös över, trots att jag jobbat på bröllop förut. Det går nog bra...
I söndags ringde min mobil vid nio-tiden på kvällen. Jag såg att det var Julia och fick direkt fjärilar i magen. Jag visste redan innan jag svarade att det var dags nu. De var på väg till BB! Värkarna hade startat mitt på dagen utan att gå över, så nu skulle det faktiskt hända!
Morgonen efter ringde hemtelefonen vid 8-tiden. Det var en man som svarade i andra änden. Jag hade ingen aning om vem det var, vilket kanske hördes på mitt tonfall, eftersom han frågade "Du vet inte vem det är va?". Det var Peder. Allt hade gått bra och nu är lilla Iselilja född. Han lät så harmonisk och lugn att det inte var konstigt att jag inte kände igen rösten. Något hade förändrats. Han hade blivit pappa.
Iselilja väger 2,8 kg och är 46 cm lång. Hon var lite liten, men det skulle inte vara någon fara. Julia var trött, men sade att det gick ganska snabbt och förstod inte alls vad folk hetsar upp sig för. Det var inte så farligt som hon trott.
Idag ska de antagligen åka hem från BB.
Igår frågade mamma ifall jag var gravid. Jag ansåg inte att frågan ens var värd att svara på så jag tittade bara på henne. Det var en bebis på tv och jag sa ååh. Det var inte ett "ååh vad söt" ååh, utan mer ett "ååh, vad röd och sjuk den såg ut" ååh. Mamma misstolkade mitt ååh. Lätt hänt eftersom jag är väldigt förtjust i bebisar just nu. Det är svårt att inte bli påverkad när så många i ens omgivning har småbarn. Mamma om du läser det här så föreslår jag att du även läser mitt första inlägg. Skrolla ner så kommer du dit.
Jag är helt enkelt inte i det stadiet i livet där jag är redo för barn. Jag bor hemma, har ingen stor inkomst, inget vettigt jobb, ingen utbildning som kan ge mig ett vettigt jobb, jag har inte sett Paris eller London, jag har inte gått på krogen i Köpenhamn, jag har inte gjort en spontanresa till Göteborg eller Stockholm bara för att det är kul, jag har inte upptäckt mig själv tillräckligt, jag har inte utmanat mig själv tillräckligt, jag har inte bott i en storstad i en pytteliten etta för skyhög hyra och fått ett gigantiskt studielån och jag har inte tröttnat på ppiller än.
Så det så!
Over and out.
Första bilden på Iselilja
